Årskrönika 2010

"När man lever händer ingenting. Ramen förändras, människorna går ut och in, det är alltihop. Det finns aldrig någon början. Dag läggs till dag utan något rimligt skäl, en oändlig och monoton addition. Då och då gör man en partiell sammanräkning: man säger: nu har jag rest i tre år, i tre år har jag varit i Bouville. Det finns inget slut heller: man lämnar aldrig en kvinna, en vän, en stad med en gång. Och så är allting likt vartannat: Shanghai, Moskva, Alger, efter två veckor är det likadant alltihop. Ibland - sällan - gör man ett överslag, man upptäcker att man syltat in sig med en kvinna, fastnat i en skum historia. I ett ögonblick snabbt som en blixt. Sedan börjar raden igen, man börjar åter addera timmar och dagar. Måndag, tisdag, onsdag. April, maj, juni. 1924, 1925, 1926." (Äcklet, J P Sartre)

Skidlöpning och bara löpning

Fast jag kan inte riktigt kalla det löpning det sätt som jag tar mig fram på skidor. Det går inte fort. Jag trodde det skulle gå fortare med skidor än utan men skidorna är bara ett handikapp för mig. Det finns något som tilltalar mig med det ändå. Jag tror det är barndomsminnen om vinter och varm choklad typ. Varför ska jag annars spänna på mig något som bara sinkar mig. Om jag ligger i hårt och det är bra spår kan jag hålla kanske 4:30-fart på skidor samma sträcka som jag kan hålla 3:30-fart med bara skor. Nä, jag tror dagens varv på milen blev sista skidpasset för säsongen. Jag tror knappt jag fick upp pulsen över 120 ens i dom värsta backarna trots att jag slet ganska bra. Så efter en stunds horisontalläge i soffan fick det bli lite riktig träning också. 2 varv på åttan i ganska bra fart, men utan klocka (skönt) så jag kan inte redovisa några tider.

Annars försöker jag hålla min plan att ta det lite lugnare ett tag nu. Tjuvläste Runner's World på Ica Kvantum, Solinsky-intervjun. Han börjar varje dag med 90 minuters löpning, sen lite mat och vila och sen 2 timmars löpning. Ok, kanske inte så överraskande med tanke på att han är proffs. Men han säger att 90% av det är kvalitet. I det är han nog unik. Borde bli dryga 20 mil i veckan hårdkörning. Man tackar.

Sliten, sliten, sliten

När det är jobbigt att byta position i soffan för att man är så stel och öm så är det nog dags att ta en vilodag. Så det gjorde jag idag. Den där skidåkningen tog ut sin rätt. Men det är nog inte bara den. Har kört på rätt så bra sista tiden och det är lätt att bli fartblind; att tycka att 120 km för en vecka är nån sorts skamgräns, när det faktiskt var mindre än ett år sen som jag loggade den mängden för första gången en vecka. Så mellandagarnas tema är att låta kroppen få vila, och lägga det dåliga samvetet på hyllan ett slag. Om jag gör allt perfekt nu har jag inget kvar att förbättra.

Annars är kreditkort en bra uppfinning när man är pank. Beställde nyss mitt första par spikskor. Ganska billigt, drygt 300 spänn plus 100 i frakt från UK. Ska ta 7-14 arbetsdagar. Hoppas jag hinner få dom innan 16/1 då jag gör debut på 1500 meter. Har hört att det ska vara den jävligaste distansen. Någon liknade det vid att man lägger handen på en het platta och sen ser vem som kan hålla den där längst.

Imorgon blir det förhoppningsvis ett besök i Friidrottens hus igen. Mondo och doserade kurvor. Har ju annars mer sett mig som en friluftsmänniska än en friidrottare, så det är lite nytt område det här för mig. Men spännande. Och kul att kunna springa lite barfota mitt i vintern.

504 mil

Har jag nu sprungit i år. Ytterligare en viktig meningslös siffra att ta sig förbi för en tvångsmässigt lagd löpare med lätt autistiska drag. Känns riktigt skönt. 120 mil mer än förra året. Mer än 10 mil per vecka om jag utesluter 4 veckors skadeperiod i maj när jag knappt sprang nåt alls.

Detta faktum leder mig självklart in på frågan om hur viktig mängden är. Och svaret för mig är att den är inte allt men jäkligt bra nära allt. Om man ser på löpare som lyckats, även på kortare distanser; 800 och 1500, så finns det några få som springer lite och jäkligt hårt. Men jag har ändå fått intrycket av att dom är undantag.

Självklart blir volymen viktigare ju längre distans man tränar för. T ex gav den mängdökning jag började med för ca ett år sen resultat i 13 minuter sänkt marathonpers medan halvmaraperset endast sänktes med 2 minuter och milperset med en knapp minut. Fast de senare två persen ser jag inte som att jag fick ut riktigt allt jag hade. T ex halvmaran som gjordes på Stockholms inte helt snabba bana med en riktig toköppning. Inbillar mig att jag under optimala förutsättningar skulle kunnat göra en halvmara under 74 i höstas. Fast jag vill ju inte vara en försäkringslöpare: "Om, om, om..." Man är inte bättre än sina pers.

Jag tror alltså på mängdträning. Men alla får väl hitta sin väg. Men jag tror inte man ska göra löpträning svårare än vad det behöver vara. Man behöver inga speciella skor eller kläder, ibland behöver man varken skor eller kläder, men just nu är det lite för kallt. Man behöver inte alternativträna eller styrketräna. Man behöver inte stretcha. Man behöver inte intervallträna. Man behöver inte ens värma upp om man inte känner för det. Det man behöver göra är att springa en jäkla massa. Lugnt, hårt, på snö, på grus, på asfalt, i mossar eller i vatten om man inte kan nåt annat. Och i år har jag, enligt mina egna referensramar, sprungit en jäkla massa.

God fortsättning!

Riktigt stel

Jag kan inte lyfta mitt vänstra ben för att sätta på strumpan. Riktigt stel efter gårdagens skidpass. Jag visste att det skulle bli så. Men det var ändå värt det. Och nu ska jag ut och knyta ihop 2010. Har 28 km att klara av för att nå 5000 km. Jag tror det kommer funka bara jag kommer igång. Återkommer med rapport om några timmar.

Skidor

Idag har jag faktiskt alternativtränat. Längdskidor. Första gången på närmre tio år. Landehof. 60 spänn. Sen sist jag åkte har det tydligen blivit helt normalt och ok att ta betalt för nyttjande av allmänna motionsspår. Visst, jag fattar att någon lägger ner ett par timmar i veckan på att köra upp spåren med skoter men jag vet inte vilken rätt dom egentligen har att ta betalt. Hallå - allemansrätten?

Det var faktiskt inte så svårt som jag hade trott. Vid vissa tillfällen hade jag nog kunnat lura någon att det var kortare tid sen än 10 år sen jag åkte sist. Eller "löpte" som det heter. Mer än 10 km blev det dock inte, pga kylan (-14) och ömmande höftböjare. 4:47/km i snitt. Det hade gått snabbare om jag tagit av mig skidorna och löpt med dem i händerna med pjäxor på fötterna i snön bredvid spåret. Men bitvis var det riktigt kul. Öppet spår under 5 timmar kanske? Går det fortfarande att anmäla sig? Kan inte vara så svårt. 15 mil löpning per vecka och lika mycket skidor.

Blev en löprunda på kvällen också. 9 km progressivt. På åttan - vilken skräll. På morgondagens planerade långpass passerar jag förhoppningsvis 500 mil på året. Sen kan jag satsa på skidorna året ut.

Julafton

Tog ledigt idag. Sliten.

Friidrottens hus

Idag har jag tränat i Friidrottens hus för första gången. Aldrig nånsin sprungit intervaller på 200-metersbana så det var lite spännande bara att vara där faktiskt. Det sjuder av aktivitet i hallen så här på vintern. Folk som hoppar på höjden och bredden och springer och gör massa konstiga styrke- och teknikövningar. Tog tillfället i akt att springa barfota för första gången på flera månader. Ca 11 km uppvärmning i 4:00-4:15-fart. Fick ta på mig skorna efter ca 5 km för att spara fötterna inför huvuddelen av passet. Fotsulorna är inte lika tjocka som i somras. Sen var det intervalldags; klassikernas klassiker 8x1000 med 1' ståvila. Jag och Joakim turades om att dra förutom på den sista som jag kunde öka lite på efter att jag åter tagit av mig skorna.

3.16
3.11
3.14
3.12
3.14
3.14
3.16
3.10

Blir väl snitt på ca 3:13. Lagom jobbigt för en tisdagkväll. Men vilken torr luft det är där. Är det hoppgroparna som dammar så. Ger inomhusträning en stark 3:a av 5 möjliga. Kul som omväxling men inget jag vill göra varje dag.

Imorgon ska jag vila

278 km på de senaste 14 dagarna. Ingen vilodag. Förra veckan blev det 124 km, denna blev det hela 154 km efter dagens 30 km på nysnö, vilket är mängdrekord. Hade först tänkt hinna med lite snabbdistans inomhus (Friidrottens hus) imorgon men sansar mig och tar faktiskt en vilodag. Ligger ändå bra till såhär 16 veckor innan Rotterdam. Ligger redan på den träningsvolym jag hade tänkt börja med först efter nyår. Men jag tror det är viktigt att ha lite marginal, att budgetera för två sjukveckor i februari, som Rune Larsson uttryckte det. Sen om man inte blir sjuk är det rena bonusen. Oklart hur det blir med träningen nu över jul/nyår, antingen blir det mindre eller så blir det mer, eller så blir det ungefär som vanligt. Får väl lägga lite tid på att åka snowracer med dottern också, nu när hon är ledig från skolan.

Sen tycker jag att alla borde springa Sylvesterloppet på nyårsafton. Solvikingarna arrangerar så därför springer jag inte själv utan är funktionär. Trevligt arrangemang och stukar ni foten kan ni komma till mig och bli lindade. Föranmälan är stängd men det går att efteranmäla sig på tävlingsdagen.

Sliriga intervaller

GFIF-träning 10:30 i Skatås. Långintervaller på småhalt men ok underlag. 3(4'+4'+2') 1' ståvila i seten och 3' pausjogg mellan seten. Klockan kajkade ur lite så jag vet inte riktigt hur snabbt det gick men det känns inte jätteviktigt att veta med tanke på underlaget och att jag inte riktigt var i toppform efter tentafesten igår. Det viktigaste var att det var skönt att vara ute och motionera lite.

Nu är det hård rodelträning i soffan och inte en tenta att oroa sig över så långt ögat kan se. Och snart är det jul också. Kan det bli bättre? Nä, inte mycket bättre.

Här är en Roky Erickson-låt i Turbonegro-tappning som jag haft i huvudet sista dagarna.

Rapport från idag

Roky igår var bra men inte exceptionell, ungefär som jag hade förväntat mig. Det bästa var att hans gitarrist tackade för honom: "Roky says thank you" - det tyckte jag var roligt. Jag tycker annars att det är lite segt att stå på konserter som varar mer än en halvtimme. Sittplats, tack. Springa kan jag gärna göra ett par timmar, men bara stå får jag panik av.

I övrigt har jag idag gjort sista tentan på läkarprogrammet, och klarat den förhoppningsvis. Grattis till mig. Sen har jag sprungit 19,92 km på delvis ganska spännande underlag. Det är det som har hänt idag. Men dagen är inte slut än. Ha det bra alla och spring som vinden!

Hur går det med träningen Mattias?

Jo, det flyter på bra. Fast jag ska inte vara för nöjd - då blir jag nog sjuk eller skadad. Lite vidskeplig är jag allt. Kört på bra 10 dagar i sträck nu sen mitt tredagarsuppehåll. 195 km på de tio dagarna. Idag joggade jag 13 km mitt på dagen och 9 alldeles nyss. Bara lugnt tempo. Vilodag kan man nästan säga.


Imorgon kväll skall jag gå och se den här mannen:

Roky Erickson. Det blir bra hoppas jag. Men först ska jag springa lite, plugga lite och kanske springa lite till. Fast benen är faktiskt lite småslitna så det blir bara lugn distans imorgon igen. Ska försöka få in lite kvalitetslöpning till helgen.

2011

1500    < 4:15      (2:50)
3000    < 9:00      (3:00)
5000    < 15:30    (3:06)
10 000 < 32:30    (3:15)
21,1     < 72:00    (3:24)
42,2     < 2:30:00 (3:33)

Tisdagsträning

Lite backintervaller blev det idag, men inte så mycket. 5x250 och 5x cirka 100 fast brantare och på snö. Drygade ut med en rejäl uppvärmning, knappt 10 km och en rejäl nerjogg på cirka 12 km. Totalt 26 km och lite yr i huvet av lågt blodsocker mot slutet. Gött att komma in och moffa i sig massa mat efter det. Spaghetti med Gorgonzola blir det nu, hoppas det smakar.

Osäker

Idag har jag tränat på ett sätt som jag inte vet om det är bra eller inte. Veta kan man väl i och för sig aldrig göra säkert. Jag hade möjlighet att sticka ut mitt på dagen och den ursprungliga planen var att köra en lugn tvåtimmarsjogg. Emellertid blev det så att det gick snabbare och snabbare. Detta händer ibland, speciellt när jag sneglar på gps:en alltför ofta. Startade strax under 5-fart men låg strax i ca 4:30. Sen kom jag ut på landsvägen med bar asfalt där bilarna kört. Helt plötsligt grymt fäste och sub 4-fart. Efter ca en halvtimma börjar jag känna mig lite opigg men malde på ändå, mer av tvång än lust. Snittfarten får inte bli långsammare. Pallade inte två timmar i den farten. Slutade på 95 minuter i 4:02-snitt, 23 km. Det är ganska snabbt för mig för ett inte helt platt distanspass som bitvis också var lite halt och snöigt.

Frågan jag vill ta upp är om hårdare alltid är bättre. Timmarna efteråt mådde jag faktiskt lite lätt illa. Det var inte ett jättejobbigt pass i sig (t ex är det halvminuten långsammare än tänkt marafart) men det tvingade sig liksom på mig när jag hade planerat att köra lugnt. Konstiga tankar. Gillar väl kontroll helt enkelt och att utföra det jag hade planerat.

Hur va denna veckan då?

Jorå, den var helt ok. Fick ihop 124 km. Mest bara distans i mellanfart. Men även tävlingen i tisdags som jag var helt nöjd med. 3:15-fart över dryga tre kilometer utan att förta mig helt känns som bra feedback från kroppen över hur jag ligger formmässigt. Kan ju vara lite svårt att veta annars när man är inne i en mängdperiod utan så mycket kvalitet/tävlingar/intervaller på tid hur bra man är och om det bara är förgäves att ploga massa kilometer i submaxfart. Men jag har bra erfarenhet från mängdperioder sen tidigare. Tycker att det är efter en sån period som jag verkligen lyfter mig till en ny nivå. Jag gillar känslan att lägga ner mycket tid, på att förhoppningsvis skapa en stabil grund.

Nysnö och lång morgonjogg

95 minuter i 5-minutersfart direkt efter lämning av dottern på skolan. 19 km varav de 5 sista var ganska tung snöpulsning runt 5:an i Skatås, där dom på morgonen gjort riktigt fina skidspår, ett tips till alla skidlöpare där ute. Jag trampade inte i spåret en enda gång. Nu plugg, plugg, plugg.

Hårdlunch

60 minuter lunchrast. 8 km snabbdistans utan uppvärmning. 29 minuter och 10 sekunder. 3:38-snitt. Dusch och matlåda på det. Effektivitet.

Idag fyller jag år

30 år. Inte ung längre. Detta har jag firat med dubbelpass. På morgonen skolkade jag från praktiken för att hinna springa lite i dagsljus. Inte ett uns dåligt samvete för det. 11 km i shorts och nollgradigt. Fick en del kommentarer av folk som troligen funderade på min mentala hälsa. Men det är faktiskt inte så kallt att klä av sig om benen så länge man har bra på sig på resten av kroppen. Vill gärna få lite solljus på huden för att syntetisera lite D-vitamin. Det är vanligt med D-vitaminbrist på vintern har jag hört.

Sen fortsatte jag fira min födelsedag med att skita i att förbereda mig inför ett seminarium. Fick skämmas lite men inte mer än jag kunde hantera.

Sen var det dags för spring nr 2 för dagen. Terrängseriens fjärde deltävling. Eftersom jag leder serien känner jag mig lite tvungen att springa alla deltävlingar. Detta var näst sista och det var Högsbo AIK som anordnade i Skatås. 3,3 km från starten på åttan bort till Härlanda tjärn och tillbaka. Ett anrikt lopp som funnits långt innan det blev en del av terrängserien. Gick då under namnet Lusseloppet.

Det gick bra och jag höll stabil 3:15-fart hela vägen på den nästan helt platta banan; 5:14 på ditvägen och 5:18 på hemvägen blev 10:32 totalt och en seger med ca 10 sekunder. Sololöpning från ca 500 meter och in i mål. Tyvärr var inte Jens Petrusson, som varit före mig två gånger, med idag. Med lång nedjogg blev det 18 km på hela passet och därmed 29 km idag. Imorgon ska jag försöka hinna pressa in en kort jogg på lunchen, nån annan lucka finns nämligen inte imorgon.

Nu fortsätter födelsedagen med att jag i min ensamhet sitter och lyssnar på Ulf Lundell och planerar för ett ryck pluggmässigt för att avsluta den här utbildningen med flaggan i topp. Men jag känner mer olust inför plugg än vad jag nånsin känt under min 19-åriga skolkarriär. Tur då att det bara är två veckor och en tenta kvar av dessa 19 år. Hepp.

Igång igen

Kickstartade veckan med dubbelpass. Tre dagars vila måste nu kompenseras så det blir dubbelpass imorgon också. Idag blev det ett halvsnabbt varv på åttan före frukost och ett betydligt långsammare varv på milen på eftermiddagen/kvällen, för där var det inte skottat utan skidspår i mitten och tjockt med snö på sidorna. Tungt och långsamt. Men ljust och fint. 21 km totalt idag. Imorgon är det terrängseriens kortaste deltävling; 3,3 km här i Skatås, på åttan.

Vilar

Lite sjuk. Inte så det stör egentligen. Hade kunnat träna, i alla fall på halvfart. Men jag har av olika anledningar faktiskt inte hunnit. Inte igår, inte idag och jag kommer inte hinna imorgon. Kanske på måndag men inte säkert då heller. Det är ju inte värsta tiden att ta lite löpvila några dagar. Många tar ju ett par veckor helt av på hösten. Det är säkert bra. Men jag gillar ju som sagt att träna. Men ibland blir det faktiskt lite tvångsmässigt också. Så jag försöker få det till att denna lilla paus är bra för mig. På tisdag fyller jag jämnt. Det ska jag fira med att springa riktigt snabbt.

Så här sitter jag och löpbloggar på lördagkvällen. Även om jag inte kan springa så kan jag ju tänka på att springa. Eller så tar jag 100 varv runt mitt lilla vardagsrum. Eller gör som Zatopek och springer på stället i badkaret på smutstvätten. Eller slutar tänka på träning och kollar på tv ett slag och beter mig som folk. För styrketräna tänker jag inte göra. Det är inte jag.

Pers på åttan

Smäller till med nytt pers på åttan denna smällkalla vinterkväll. Olle är tillfälligt hemma från Svalbard och ville ha lite äkta Göteborgsk snabbdistans. Så det blev ett varv på gamla åttan, plus 200 meter för att göra fulla 8 km. 3:30-tempo kändes kontrollerat och helt utan syra. Tryckte på lite sista 2 km och lämnade den förslappade Olle bakom mig. Cirka 27:20 vid passering ett varv (gamla bästanoteringen, gjord för ca en månad sen på barmark var 27:38). 8 km gick på 27:57. Totalt 22 km på hela passet. Verkar som att packad snö ändå är rätt snabb att springa på.