Grundträning

Efter en månad ungefär med lite mindre träning och istället mer tävling är det nu dags att satsa på grundträning igen. Det har varit en bra tävlingsperiod. Kungsbackaloppet halvmarathon på 1:12:44 var PB och gav en andraplats. På Munkastigen trail run blev det vinst och banrekord. På KM 10 000 m blev det PB 33:05 och en andraplats med en känsla av att jag kan springa snabbare. Mölnlyckeloppet var tyvärr inte kontrollmätt 10 km men om det varit det hade det med stor säkerhet blivit lansvägs-PB även där trots att det inte var nån supersnabb bana. Igår var det Göteborgsvarvet och SM I halvmarathon, men där lyckades jag inte kvala in så jag fick stå vid sidan istället. Men med tanke på vädret som blev var jag ganska nöjd med det. Jag är ingen bra löpare i värme. Roligt att se Mikael Ekvall ta ett välförtjänt och överlägset SM-guld. Det är inspirerande att ibland stå vid sidan av. När jag ser de första springa förbi brukar jag tänka att så där snabbt borde jag också kunna springa. Hur svårt kan det vara. 

Veckan som gått har alltså inneburit starten på en ny grundträningsperiod. För mig innebär det fokus på träningstid och att jag nästan helt skippar hårdträning. Mot slutet av veckan har jag kommit tillbaka i rutinen med transportjogg till och från jobbet. Det blir vanligtvis 8-10 km per väg. Gör man det måndag till fredag har man gjort 8-10 mil på fredag eftermiddag och tar man sig sen ut på ett långpass på helgen har man fått till en riktigt bra träningsvecka, i alla fall med mina mått mätt, och det brukar göra att jag kommer i fin form efter ett par månader. 

Planeringen framåt då? Jo närmast blir det ett 3000 m lopp på Sävedalsspelen om två veckor. Ska försöka kapa några sekunder på mitt rätt så mediokra PB på 9:21 där. Sen har jag anmält mig till före detta Potatisjoggen, numera Alingsåsloppet, den 9 juni. 10 km, oklart om kontrollmätt, men åtminstone tidtagning vilket Potatisjoggen inte hade på sin tid. Sen blir det troligtvis också 5000 m på bana under En midsommarnattsdröm den 19 juni. 

Vad gäller hösten tror jag att jag vill försöka mig på en full marathonsatsning igen. Problemet är bara att jag nog måste sätta ribban ganska högt för att motivera mig att lägga ner den träningstid som behövs för att springa ett marathon med stil. Men samtidigt är jag lite trött på att säga sub 2:30 utan att nånsin klara det. Funderar hur som helst på Amsterdam marathon 20 oktober. Kanske borde jag sätta ribban ännu högre, typ 2:20 som i en sevärd engelsk dokumentär jag nyligen såg på youtube om en överviktig man i 35-årsåldern som från att aldrig har sprungit satsar på att komma ner under 2:20 på marathon på två års träning. Han lyckas förvånansvärt bra. Running to the limits heter den. Check it out!