Planerade egentligen in den här tävlingen som ett genrep inför Terräng-SM nästa helg, nu blir det inget Terräng-SM av olika anledningar men mer om det senare. Kändes ändå kul att för första gången springa den här typen av kortare terrängtävling på varvbana som är vanlig internationellt. Nu är inte denna bana en 100%-ig gräsbana som annars är brukligt på denna typ av tävling utan kanske 70% grus och 30% gräs. Två mindre stigningar per varv. 2 km är varvet och det löps 3 gånger. Jag var lite skraj innan då jag i startlistan inte såg någon som jag "borde" slå. Ett par löpare som jag kanske skulle kunna slå om jag har en bra dag och de har en dålig. Men det var allt och således fanns det en stor risk att jag faktisk skulle kunna komma sist för första gången nånsin i en tävling. Jag satte upp som A-mål att inte komma sist och B-mål att om jag kommer sist inte komma pinsamt långt efter. Annorlunda upplägg, kan man säga. Men samtidigt var väl tanken lite med detta lopp att vara med och se och lära och hoppas att bättre löpares löpförmåga på nåt sätt ska smitta av sig på mig.
Det var drygt 10 löpare som kom till start och det var nog ingen direkt rusning i början men för mig var det egentligen snäppet för snabbt. Ville ändå försöka hänga med klungan så länge som möjligt, tänkte att kraft kommer till den som vågar. Hamnade ändå obönhörligen sist efter ungefär halva första varvet när första stigningen kom. Var dock inte helt ensam utan delade jumboplatsen med Markus Waerme och Andreas Åkesson men kände att jag kanske skulle behöva släppa dem också relativt snart. Slog bort bryttankarna och försökte tänka att det är bra träning om jag fullföljer. Ut på andra varvet fick Andreas en lucka och nu var vi bara två längst bak. Vid stigningen innan 3 km märkte jag att Markus flåsade ganska bra han med och det gav mig lite kraft att veta att det inte bara var jag som var ansträngd. Strax efter fick jag en liten lucka och var nu alltså inte sist. Sen hände inte så mycket mer än att jag var trött men ändå lyckades ta mig i mål utan att stumna fullständigt. Kom näst sist av 11 fullföljande. Vann gjorde Robin Lindgren före Oskar Käck och Staffan Ek. Resultat här.
Vet inte hur jag ska bedöma min insats riktigt. Det är ju en bana jag aldrig sprungit förut så tiden säger egentligen inte så mycket. 19:52 på 6 km (om det nu är det) blir 3:19/km vilket känns ok på en småbackig bana med en del gräsunderlag. Jag fick stryk av 2-3 löpare som jag förra året slagit vid enstaka tillfällen, men alla dessa är unga och "på väg upp" mer än vad jag är. Noterade dessutom att jag var äldst i startfältet. Så en godkänd insats får jag säga att det var. Dessutom kul att vara med i ett sammanhang som det här med "riktiga" elitlöpare.
Dagens stora insats stod istället min dotter för. Hon blev 3:a i F8 över 1 km terräng. Vilket är längre sträcka än hon tränat totalt i år. Verkligen "Less is more"!
Tillbaks till det där med Terräng-SM då. I samband med att jag inte hade någon att åka dit med samt att jag känner att jag har ett stort underskott av långpass inför Sthlm marathon så fick jag ett infall att istället springa Munkastigen Trail Run nästa helg. I och för sig blir det nog så att jag åker dit ensam också. Men det kändes som ett roligt infall och ett välbehövligt långpass.
Intressant att Oskar Käck är född 1987 enligt resultatlistan. Stämmer ju sådär.
SvaraRaderaUndrar förresten vad som är minimum för vad som krävs vid Less is more-träning. Innan man börjar dala. Det ska bli min mission att testa.