Vårtävling i Skatås

Denna vecka började med ett litet orosmoment som jag nämnde i förra veckans inlägg. Jag hade lite ont i undersidan av foten. Detta gjorde att jag skippade jogg-pendlingen i måndags och cyklade istället. På kvällen var jag dock ute och joggade mycket försiktigt några minuter och det kändes som under kontroll. Tisdag och onsdag blev det joggpendling i vanlig ordning men i betydligt saktare mak, runt 5:00-fart skulle jag tippa. Det kändes lite i foten men blev inte så mycket värre. På torsdagen skippade jag morgonjoggen och tog istället bussen till jobbet för första gången på evigheter. Konsekvensen av det blev att jag kände mig som en zombie hela förmiddagen på jobbet i och med att jag inte fick min morgondos av endorfiner och dopamin. Efter jobbet gick jag i alla fall på klubbträningen för att testa foten lite efter att den nu hade fått 24 timmars vila. Det var ju uppkommande tävlingspremiär för året (om man inte räknar Sandsjöbacka-debaclet i januari) på min egen klubbs anrika vårtävlingar som jag verkligen tycker om att springa. Har dessutom en obruten serie av att sätta personliga rekord på dessa. Har sprungit dem varje år sedan 2007 förutom 2010. Sista tre åren har jag putsat personbästat från 26:38 till 26:12 till 26:10.

Nu var jag som sagt osäker på om jag skulle kunna ställa upp då foten krånglade. På träningen hade Marcus, Olle och Andreas B bestämt sig för att springa "Marcus snabba 6:a" (Marcus är för övrigt väldigt nöjd över att han har fått en runda uppkallad efter sig). Den snabba 6-km-rundan är en del av grusåttan i Skatås på vilken kommande helgs Vårtävling också skulle komma att hållas. Orsaken att den kallas just "snabba" är att det är en självförtroendeboostande runda i det att den startar på högsta punkten på grusåttan. På det sättet blir det en nettoförlust i höjd på kanske 40 m och bara ett litet motlut. Jag hängde på Olle i starten på vår lilla test men hade små förhoppningar om att hålla hans rygg hela vägen då han visat grym form sista veckorna och jag var lite mer osäker på min då jag egentligen bara kört ett kvalitetspass på hela året, när vi några veckor tidigare körde en test på hela åttan, som slutade för min del på 27:24. Men egentligen var min stora oro hur foten skulle klara av högre farter. Det visade sig dock att både foten och kroppen svarade bra och jag kunde hålla Olles rygg i 5 km innan magen började krångla lite så jag fick sakta ner. Men det blev 5 km i 3:18-fart (enligt min klocka som ofta är lite snäll). Grymt nöjd med det beskedet men ännu mer nöjd över att foten inte tyckte att det var några som helst problem att springa snabbt.

För mig passar det ofta bra att få en rejäl genomkörare två dagar innan tävling på en lite kortare distans än själva tävlingen. Jag tog vilodag på fredagen (bara lite lös cykelpendling till jobbet) och hoppades på pigga ben till på lördagen.

Vaknade med lite lagom mycket tävlingsnerver på lördagen och tog med dottern och hennes kompis till tävlingen som hejaklack under löfte om att vi skulle åka och bada äventyrsbad efteråt. Det fina vädret, bara lite byig vind men solsken och sådär 8-10 plusgrader hade lockat många till Skatås, både elit och motionär. Just elitfältet var ganska späckat med bland andra banrekordhållaren Mikael Ekvall, Ullevis Fredrik Johansson samt 800-meterslöparen Johan Rogestedt. Förutom dessa kände jag igen ett 10-20-tal löpare ungefär i mitt fartsegment.

Från start blev det en rejäl klunga bakom Mikael Ekvall som satte av själv i jakt på nytt banrekord och därmed banrekordsbonus. Vi var nog minst ett 20-tal i en grupp där jag var bland de bakre när vi passerade första platta kilometern på ca 3:10. Jag kände direkt att det var ganska tungt och fick en släng uppgivenhet över mig. Lyckades dock förmå mig att kämpa på och även om ansträngningsnivån var hög redan från början så verkade kroppen ändå vara uthållig på den höga ansträngningsnivån så jag höll farten hyfsat och började så småningom även plocka lite placeringar när det går uppför efter 2,5 km. Klubbkompisen och superveteranen Göran Sander var en bit fram och jag sprang jämnt med andra klubbkompisen Jonas vilket lyfte mitt mod då han har varit starkare än mig hela våren. Jag kunde gömma mig lite bakom en ÖIS-löpare i motvinden längs med Stora Delsjön mellan kilometer 5  och 6. Sen är det bara ett litet motlut kvar och sen nedförsbacke nästan hela vägen in till mål som jag nådde på nya PB:t 26:04 på en elfte plats. Grymt nöjd med det med tanke på att jag var lite osäker på formen i och med nästan total avsaknad av kvalitetsträning under vintern och våren. Inte ett enda intervallpass sista 3 månaderna och endast två riktiga snabbdistanspass. Jag stärks i min uppfattning att mycket kvalitetsträning inte är bra för mig.

Riktigt kul också att Vårtävlingarna mönstrar ett så bra elitfält. Mikael Ekvall slog för övrigt sitt eget banrekord och vann på 23:36 vilket ger en kilometerfart på 3:02/km på den 7777 meter långa banan vilket är riktigt bra på en grusbana med 60 höjdmeter. Nästa lördag är det dags för Vårtävling del 2 då man kan välja mellan 16 och 32 km. Hoppas på lika bra startfält då. Själv springer jag 16 km då.

Idag passade det perfekt att hänga med på klubbens långpass i det fina vårvädret. Springer jag själv blir det lätt att jag kör lite för snabbt. Det blev idag 24,5 km på två timmar där det mesta var terräng. Fika i solen utanför klubbstugan efteråt gick inte av för hackor.

Totalt på veckan har jag sprungit 90 km, simmat 30 minuter och pendelcyklat 56 km. Nöjd och glad med det även om man så klart ofta önskar att man hade tränat mer. Men man får vara nöjd med den träning man faktiskt gjort.