1500 meter

Imorgon är det alltså 1500 meter som gäller. Premiär på distansen men egentligen bara ett litet gästspel på medeldistans. Det närmast liknande jag sprungit förut är klubbmästerskap på 1000 meter där jag gjorde 2:52 i somras, direkt efter min skada, vilket gjorde att jag inte var i nån toppform. Skillnaden nu är att jag har tränat oavbrutet med en veckomängd i snitt över 100 km per vecka i ca 7 månader. Detta gör att jag inbillar mig att jag kan hålla snäppet högre fart och detta i 50% längre distans. Så 2:50-fart i en och en halv kilometer känns inte som ett ouppnåeligt mål. Detta gör 4:15. Sen är det oklart, i och med att jag inte tränar specifikt för medeldistans, hur mycket min mängdträning i relativt lugnt tempo förbättrar min förmåga på drygt 4 minuters arbete. Det är ju ytterst sällan jag under träning håller den fart jag planerar att hålla imorgon. Men å andra sidan så tror jag att aerob förmåga är det viktigaste för en 1500-meterslöpare. Till skillnad från 800 meter där en del långsprinters, 400-specialister kan hävda sig hyfsat, tror jag inte att dessa alls på samma sätt kan konkurrera på 1500 meter. Vilket ju också visas av att det finns flera marathonlöpare som presterat hyfsade resultat på 1500 och vice versa.

Världsrekordet på sträckan är 3:26 och gjordes av Hircham El Guerrouj 1998. Det är 2:17 per km (vilket för övrigt är lika med Dan Waerns svenska rekord på 1000 meter) och 13,7 sekunder per 100 meter, och en fart som jag kanske kan hålla i 200 meter. Det svenska rekordet på 1500 utomhus hålls av Johnny Kroon, lyder 3:36 (2:24/km och 14,4 sekunder per 100 meter) och sattes i Oslo för 26 år sedan. Inomhus är det 3:39 och innehas av Jörgen Zaki. Damrekordet utomhus har Malin Ewerlöf, 4:05, och inomhus har Maria Akraka det, 4:07.

Så det blir spännande imorgon, och intensivt. Och om jag inte går under 4:15 blir jag brutalt besviken och slutar med löpning.