Vasaloppet Öppet Spår 2016

Då har man testat på detta också. Som konditionsidrottare tycker jag att det är intressant att jämföra olika uthållighetsutmaningar. Och Vasaloppet är ju något det pratas ganska mycket om, så när tillfället öppnade sig att åka Öppet Spår tillsammans med några kompisar som ska göra klassikern så hakade jag på. Det kan ha spelat in att anmälan skedde i tomrummet som blev efter genomförd Ironman Kalmar. ;)

Uppladdningen blev semi-seriös, med fokus på att det var roligt att lära sig nåt nytt. Min bakgrund som längdskidåkare begränsar sig till några enskilda gånger då jag testat på med lånad utrustning. Plus att jag förra vintern köpte ett ganska enkelt längd-paket på ett större sportvaruhus. Det blev kanske 10 mil körda förra vintern.

Efter anmälan i höstas skaffade jag ett par rullskidor och har sen lärt mig den hårda vägen vad man ska tänka på när man åker rullskidor. 1. Sätt inte staven i en brunn. (Lärdes på första lilla åkturen på gården, med bruten stav och några blåmärken som följd.) 2. Små hål i vägen kan vara rätt så betydelsefulla för en rullskidåkare. (Fler blåmärken.) 3. Fartgupp kommer man oftast över utan problem, men det vet man inte innan. 4. Få inte hybris när du tror att du lärt dig ploga ner för en backe. (Blåmärken samt spricka i tummen som tog tre månader att bli helt bra.) Jag hade ganska stora planer angående min rullskidåkningsträning, men till slut blev det i alla fall lite drygt 20 mil åkta.

Det passade ju bra att det samtidigt som min Öppet Spår-satsning byggdes en inomhusskidanläggning i Göteborg, den så kallade Skidome. Mindre bra var att priserna var rätt saftiga och spåren var sådär bra, för att vara snäll. Hur som helst köpte jag ett tio-kort när dom hade ett lite billigare erbjudande. Sen kom det ju också lite snö i Göteborg så jag kunde åka några turer på Partille golfbana, i Landehof och en gång på Borås skidstadion (som var det absolut bästa av de nämnda).

Var också uppe en långhelg i Långberget med några kompisar och en vecka i Funäsdalen med familjen, där det gick att klämma in en liten tur varje eftermiddag. Totalt sett blev det lite drygt 50 mil på snö och jag kände att jag utvecklades för varje pass. Det blev inget pass längre än 30 km men jag kände mig ändå ganska säker på att jag skulle ta mig hela vägen fram till Mora.

Det om träningen. Själva loppet då? Jo, vi åkte upp lördag morgon, hämtade nummerlappar i Mora, testade skidorna med en kort sväng i Mångsbodarna, bodde i en stuga i Sälen. Tyvärr var vi tvungna att åka hem direkt efter loppet så vi fick packa ihop allt i bilen tidigt på söndagsmorgonen innan loppet.

Frågade runt lite innan angående när man behövde vara vid starten för att inte komma sist iväg. Sist iväg hade väl i och för sig kunnat vara ett alternativ men då skulle man få åka sick-sack hela vägen tror jag. Starten är ju mellan 07:00 och 08:30. Fick höra att man måste vara där 05:30 för att komma iväg bland de första. Detta visade sig stämma, men vi prioriterade lite mer sömn. Åkte från stugan 05:45 och sen fick vi köa i 45 minuter med bilen för att komma fram till starten. Var alltså där 06:30 och då fick man ställa sig i en stor folkhop, med skidorna i handen och köa för att komma in i startområdet. Jag lyckades lite bättre (utan att tränga mig) än mina kompisar att navigera genom folkhopen och komma iväg. Så jag kom över startlinjen 07:08. Visste att det skulle bli trångt i den berömda första backen, så jag satte full fart över den första platta biten för att komma om så många som möjligt innan backen börjar. Väl framme i backen blev det dock totalstopp. Försökte ta mig fram i diket och mellan spåren men det hjälpte inte mycket. Det kändes som jag tappade en timma i backen men i verkligheten var det nog inte mer än 10 minuter. Hade jäkligt bra fäste. (Sandpapprat fästzonen, ett lager grönt insmält, 4 lager blå extra, 2 lager lila)

Till slut kom man i alla fall upp på myrarna och möttes av soluppgången. Nu gick det att ta sig framåt lite lättare, men det blev ganska många spårbyten. Var så ivrig så jag fällde mig själv två gånger. Spåren var kanonbra, glidet var halvbra i början men blev bättre eftersom det blev lite varmare, ca 10 grader kallt i starten, nog ännu kallare efter några mil, det knarrade när man satte i stavarna, men sen blev det allt varmare. Kollade på klockan och såg att jag låg nära 90% av maxpuls, backade av ansträngningen lite. Konstaterade att Vasaloppet är väldigt platt om man jämför med de motionsslingor man vanligtvis tränar på. Det var ju uppför ibland men mestadels var det platt eller nerför kändes det som. Var törstig hela dagen och drack så mycket jag hann med i all kontroller, typ en mugg blåbärssoppa, en mugg vatten, en mugg sportdryck och ibland även buljong. Tog något bett på en bulle ibland. Försökte vara effektiv genom kontrollerna och liksom promenera genom samtidigt som jag fick i mig vätska.

Var riktigt nära att komma med i en masskrasch strax efter Mångsbodarna, helt plötsligt såg jag 4-5 personer rulla som snöbollar nerför en backe och en kille liggandes i spåret där jag kom, hade tur att han flyttade på sig typ en halvsekund innan jag kom.

Annars var det typ bara att fortsätta staka medan kilometerskyltarna tickade på. Blev ju tröttare och var ibland orolig för om jag skulle bli riktigt trött men det hände liksom aldrig. Hade fortsatt kanongrepp när jag diagonalade uppför backarna även mot slutet. Förstod redan halvvägs att jag nog skulle klara detta under 6 timmar om inget oförutsett inträffade. Och så blev det. Försökte ta det lite lugnare sista biten genom Moraparken och inte stressa, tanken med detta var ju egentligen bara att det skulle vara en kul grej och inte en superseriös tävling. Gick i mål efter 5:43 och kände mig väldigt nöjd med dagen. Bättre skidväder och spår kan jag inte föreställa mig, så där hade vi tur.

Sammanfattningsvis:

1. Vasaloppet / Öppet Spår är jättekul, speciellt om det är fint väder.
2. Det är lite stressande med starten och allt köande och trängsel.
3. Det är långt men lättåkt, stor del av tiden står man bara och glider.
4. Skulle kanske vilja testa på det riktiga Vasaloppet nån gång.