Vårtävling 2

Det gick bra idag också. 2 varv på åttan istället för 1 så som förra veckan. Det var i och för sig lite slitigare än förra veckan. Öppnade med en platt kilometer på 3:18 och det kändes att det var lite för snabbt för att hålla i 15 km till så jag försökte lugna ner tempot men det var svårt med en Mikael Eriksson från Hälle flåsande i nacken. Det finns en lång historia där och mycket prestige så det var bara att tugga på. Passerade ett varv, fortfarande med Mikael i rygg, på 27:05. Försökte öka och nöta ner honom men det gick inte förrän efter ca 10-11 km då jag fick en lucka som höll in i mål. Andra varvet på 27:16 vilket gjorde en totaltid över de 15,6 kilometrarna på 54:21. Blir väl strax under 3:30-tempo i snitt. Pers med en minut från samma tillfälle förra året. En 5:e plats precis som förra veckan. 2:a totalt om man lägger samman tiderna från förra veckan och denna. Vann gjorde Fredrik Johansson från Ullevi på 50:18, vilket är nära Patrik Anderssons banrekord från i fjol, 50:04.

Så det verkar som att "less is more" funkar hyfsat för mig just nu i alla fall. Hittills denna veckan bara ca 65 km löpta. Och imorgon kanske det blir vilodag för detta slet på den gamla kroppen.

Starten med de fem första i mål synliga. Från vänster: Andreas Åkesson, ÖIS (4), Robin Lindgren, ÖIS (2), Jag själv (5), Fredrik Johansson, Ullevi (i grönt) (1), Fernando Dinis, Hälle (3). Foto: Patrik Johansson.

Tävlingspremiär

Efter en del nerver i morse så är säsongens tävlingspremiär nu avklarad. Jag har ju långt ifrån samma träning bakom mig denna vintern (pga skadeuppehåll i januari och februari) jämfört med i fjol så det har varit en del tveksamhet kring formen sista veckorna. Tveksamheten har varit extra stor pga att jag sen jag kom igång igen inte mätt tid/sträcka på träningspassen med två undantag. Dessa undantag är två testlopp som jag gjort just på dagens tävlingsbana, 8:an i Skatås. För drygt 2 veckor sedan gjorde jag 28:32 på en nästan maxning och i måndags gjorde jag 27:35 på en solo-maxning. Dagen efter, i tisdags, körde jag intervaller med klubben och kände då för första gången i år lite form-känsla.

Förra året sprang jag vårtävlingen på 8:an två veckor innan Rotterdam marathon, och även om jag inte då riktigt börjat formtoppningen inför maran så vill jag minnas att jag var i riktigt bra form ändå. Tiden då blev 26:38 vilket var pers och vilket jag var riktigt nöjd med. Så även om jag nu sista veckan börjat känna att formen börjat komma tillbaka hade jag inte så stora förhoppningar om att matcha den tiden. Men under 27 minuter kändes ändå möjligt med tanke på träningstiden från i måndags.

Hade en del nervösa problem som sagt men lyckades ändå känna mig ganska avslappnad och peppad när jag tåade startlinjen. Från start stack den unge (född 1996) Gustaf Stensjö från SAIK iväg direkt i ensam ledning medan vi bakom honom bildade en ganska stor klunga. Det gick troligtvis ganska snabbt den första platta kilometern (hade ingen klocka) men det kändes överraskande avslappnat. Jag hamnade längst fram i klungan tillsammans med SAIK:s Björn Hammar och jag trippade liksom fram och undrade om kroppen skojade med mig i och med att det gick så lätt fortfarande.

När det börjar gå uppåt strax innan 2 km började jag så klart flåsa lite mer men det kändes fortfarande överraskande lätt. Fältet hade nu spridits ut en aning och det var jag, Björn och Andreas Åkesson från ÖIS som bildade en liten klunga sådär 200 meter bakom den framstudsande Gustaf. När det plattade ut igen strax efter 2 km fick jag t o m tanken på att satsa allt på ett kort och gå ifrån Björn och Andreas. Jag sansade mig dock och detta var nog klokt för vid nästa stigning, upp till banans högsta punkt vid ca 3,5 km, fick jag istället släppa några meter till mina konkurrenter.

Det blev förstås lite tyngre allteftersom, men jag lyckades ändå hålla uppe farten hyfsat och inte släppa mer än 30-40 meter till de framförvarande. Nån kilometer innan mål kom Alexander Nilsson från MAIK upp jämsides och jag försökte verkligen kämpa men fick släppa honom men lyckades hålla undan för Simon Toper från SAIK som även han kom jagandes bakifrån precis innan mål.

26:12 och en femteplats blev det över de 7,77 kilometerna i säsongspremiären. Grymt nöjd och extremt positivt överraskad över detta. Alltså nästan en halvminut bättre än i fjol trots bristande grundträning. Vad kan man dra för slutsatser av detta då. Jag tänker att det finns flera bidragande faktorer:

1. Jag hade en bra dag.
2. Jag hade nya skor. ;)
3. Jag var faktiskt lite "formtoppad" med mycket lugn träning onsdag och torsdag efter två hårda pass måndag och tisdag.
4. Ibland kanske det stämmer att "less is more".

Jag är dock rädd att uthålligheten inte är lika bra som snabbheten just nu. Det får vi se nästa helg då det väntar två varv på samma slinga i vårtävling nummer 2. Här är resultaten från dagens tävling.

Veckorapport

Det blev lite utav en återhämtningsvecka. Bara 68 km. Fördelat på 11 (!) pass. Ja, rätt många korta pass. Från dotterns skola till jobbet och sen samma väg tillbaka, 3-4 km per väg. Men det kändes samtidigt som att det behövdes en lite lugnare vecka efter två veckor på 11 respektive 12 mil. Denna mängd var typ normalveckor för mig förut så jag hoppas att det bara är under en uppstartsperiod som det sliter så på kroppen med sådana veckor. För jag tror att den mängden krävs för en bra marathontid.

Inget långpass hanns/orkades med under veckan men väl ett intervallpass, även denna vecka med GFIF-gruppen på lördagsförmiddagen. 3+3+3+3+2+2+4+4+4 minuter med 1 minuts vila. Underlag 50/50 grus/gräs. Tyckte att jag hängde med lite bättre jämfört med förra lördagen. Efter att söndagen passande nog blev vilodag (efter 20 träningsdagar i sträck) skippade jag även transportjoggen till jobbet idag. Men på kvällen var det dags för en all-out farttest igen. Åter på åttan. Gjorde 28:32 för 11 dagar sedan. Hoppades verkligen på att gå under 28 minuter idag. Kollade inte på klockan förrän i mål, gissade på 27:55 men den visade faktiskt 27:35 vilket jag är riktigt nöjd med. Vad jag kommer ihåg har jag inte gjort bättre än 27:30 på träning och det var när jag var i ganska bra form i somras. Så på det viset känns det bra. På lördag är det tävlingspremiär!

Veckan som gick

Riktigt bra vecka träningsmässigt. Har lyckats få till både relativt god mängd (125 km), ett snabbdistanspass, ett intervallpass (första för i år) samt ett långpass (även det första för i år och faktiskt första på fyra månader, även om det låg precis på nedre gränsen av vad jag vanligtvis kallar för långpass med 24 km på 2 timmar).

Fortsätter träget med att springa fram och tillbaka till jobbet, har gjort så varje dag även denna vecka, även om det ibland bara blir så kort som 4 km på morgonen. Utöver detta fick jag alltså till en snabbdistans runt åttan i torsdags, på 28:32. Igår lördag körde jag lördagsintervaller med GFIF-gruppen: 8+6+4+4+2+2+2 minuter med 75 s vila och 2-minutarna på gräs. Hängde inte riktigt med de som jag vanligtvis brukar hänga med men var heller inte så farligt långt efter. Kändes ovant att springa så fort. Har inga tider/sträckor att rapportera från detta för jag hade bara vanlig klocka utan GPS.

Och idag fick jag så till slut till något som kan kallas långpass, tricket var att inte göra det själv utan jag hängde på Solvikingarnas söndagsgrupp i makligt 5:20-tempo men med några fartökningar och sista halvtimmen själv över "hästbackarna" i Skatås. Det hela slutade på 24,3 km på exakt 2 timmar, 4:57/km, 260 höjdmeter.

Frågar mig själv dock om jag inte försökt trycka in för mycket träning på en vecka som innehöll rätt mycket annat också (förutom jobb) så det har inte varit många lugna stunder. Men jag börjar känna mig lite stressad att komma i form nu för tävlingspremiären hägrar, två veckor kvar. Fick dock en impuls igår att kanske tävla redan nästa helg, Skövde 6-timmars. Sprang det loppet 2008 och kom då 71 km. Det vill jag ju i så fall slå. Vet inte om jag är sugen eller ej.

Stiger in i den hårda träningen

Steget från relativt mycket träning men ändå mestadels ganska lugn till att börja testa mer tävlingsnära farter kan kännas lite tufft. Detta fick jag känna på idag. De senaste 6 veckorna har jag kört nästan normal volym på träningsdosen, typ 8-11 mil/vecka. Detta har jag börjat känna ger en viss grund. Men den där hårdheten i kroppen som gör att tävlingsfart kan kännas avslappnat kan man nog nästan bara få av att faktiskt köra en del hårda pass. Sen tror jag i och för sig att en stor del av den där hårdheten är mental, att man inser att man klarar dessa farter och inte är rädd för dem.

Klubbkompisen Joakim som är i betydligt bättre form än jag skulle köra 16 km marathonfart och jag tänkte att jag borde palla med att hänga på åtminstone första halvan. Ett av hans två varv på åttan i Skatås. Som egentligen bara är 7,8 km. Mitt tävlingspers på den är 26:36 och mitt träningspers är 27:30. Den är ganska lättsprungen för en terrängslinga men har ändå några ganska rejäla backar. Redan i första stigningen började jag känna att detta var en ansträngningsnivå som jag inte är van vid. Men jag kände samtidigt att det börjar bli dags att utmana sig lite. Så jag hängde på ett helt varv som passerades på 28:32. Inte helt slut men ganska nära en maxprestation i dagsläget. Alltså två minuter från pers och en minut från träningspers. 3:40/km. Känner mig faktiskt ganska nöjd med det. Får ha det som utgångspunkt och kanske köra åttan på max med jämna mellanrum för att se hur formen är. Om drygt två veckor är det vårtävling på just denna slinga, vilket tillika är tänkt som min tävlingspremiär, och om jag ska våga ställa upp då vill jag ha pressat mig åtminstone under 28 minuter på träning. Hmm, kanske får fega och skjuta upp tävlingspremiären. Jag gillar ju att persa när jag tävlar.

Det ser för övrigt lovande ut för Joakim som springer Rotterdam Marathon om 6 veckor.