söndag 27 februari 2011

6 veckor kvar och ett litet släpp

Funkade enligt plan idag. Jogg med dottern cyklandes 4 km till simskolan. Sen hade jag 45 minuter till mitt förfogande där jag hade tänkt pressa in 10 km snabbdistans. Bara på med skorna, ut och vänta in satellitkontakt och sticka iväg. Eftersom jag flera av de senaste gångerna inte riktigt presterat i fart eller längd vad jag hade tänkt på snabbdistanspassen sänkte jag ribban lite idag och planerade att vara nöjd med 10 km i 3:40-tempo. Hade även tryckt i mig 5 bananpannkakor en stund innan vilket är en typ av mat som magen ibland kan ogilla när den samtidigt utsätts för mjölksyra och skakning. Senast i torsdags sprang jag faktiskt den här rundan i 3:35-tempo vilket kändes bekvämt fram till 6 km när just magen protesterade och jag fick sakta ner för att klara mig runt, landade då på ca 3:40 i snitt. Hade därför lite ödmjuk inställning till det hela och rullade iväg i ca 3:40-tempo första kilometern i lätt motvind - skönt då har jag medvind på hela andra halvan, tänkte jag. Det kändes ganska stabilt och successivt ökade jag farten så att snittet halvvägs låg på 3:32. Sen blev det alltså lätt medvind och jag kunde öka ytterligare. Underlaget var nu nästan perfekt förutom ganska mycket grus på asfalten som ibland gav lite tjuvsläpp i frånskjutet. Landade 10 km på 34:32 vilket faktiskt är personligt rekord på 10 km landsväg. Relativt säker på distansen också, har mätt den med bra kalibrerad cykeldator för några år sedan, så jag är ganska säker på att det inte diffar mer än max 50 meter. Intensiv men kontrollerad ansträngning och egentligen ingen mjölksyra att tala om. Gott besked i träningen alltså. Nästan 6 sekunder per kilometer under ursprungligt planerad marathonfart. Men jag har nog ändå gett upp målsättningen om att gå under 2:30 redan i Rotterdam. Nånstans 2:32-2:35 känns mer realistiskt, får precisera detta mer senare.

Veckan slutade på 103 km, vilket är lite under snittet senaste tiden, men 48 km i sub 4:00-fart, vilket faktiskt är det mesta sen veckan förra året då jag sprang Berlin Marathon, då hade jag 52 km i sub 4:00-fart. Det har inte varit några glidarpass i 3:55-fart heller, utan snittet på dessa snabba kilometrar ligger nog nånstans runt 3:35. Så jag är grymt nöjd med veckan faktiskt trots att den mängdmässigt bara nådde upp med nästippen över skamgränsen 100 km. Härligt att springa snabbt är det också efter många mil under vintern runt 5:00-fart. Helt annan grej, fokus och adrenalin.

För övrigt var jag grymt imponerad av Marcus Hellners åkning idag. Vilken upphämtning på sista varvet. Tror nog att Northug inte kände sig helt trygg när Marcus kom upp jämte i "Hellnerbacken" med nån kilometer kvar. Tror att han var den absolut starkaste åkaren i fältet och hade han bara haft bättre glid på dom klassiska skidorna (tappade 12 sekunder på sista utförskörningen i den klassiska delen) och sluppit slita så för att jaga ikapp på fristilsdelen tror jag att han hade slagit norrmannen en gång till. Men det är mycket som ska stämma i längdåkning. Det är enklare i löpning där det inte beror lika mycket på material och taktik. Hoppas också att Rikardsson får revansch på 15 km klassiskt, han hade ännu sämre skidor än Hellner. Hur som helst var det ett grymt lopp idag med säkert 10-15-talet åkare som vem som helst kunde ha vunnit. Northug fick gräva djupt för att ta hem det, men all heder åt honom för att han lyckades med det under pressen av hemmaplan. Imponerande tävlingspsyke hos den killen.

6 kommentarer:

  1. Under 35 minuter på 10km på träning är imponerande! och att du kan kalla 3.55 tempo som glidartempo får mig att bli lite lätt avundsjuk!

    SvaraRadera
  2. Är nog villig att hålla med julle. Att glida runt i 4:00-fart vore ju inte fel (fast det är väl inte alla som glider i 5:00-fart heller och där borde jag väl kunna räkna in mig själv). Vilket var skovalet för ditt pers? Blev det tofflorna :)

    SvaraRadera
  3. Allt är ju relativt, för Kenenisa Bekele är väl 3:30-fart morgonjoggstempo. Men jag är grymt nöjd. Faktiskt bara 2 år sedan som 35 minuter på milen var en slags drömgräns.

    Skovalet var ett par väl insprungna (75 mil) och häl-modifierade DS-racer av förra årets modell.

    SvaraRadera
  4. Spännande sida! Och jag gillar det faktum att du är vego OCH löpare! Här kommer jag att hänga mer! :-)

    SvaraRadera
  5. @Ingmarie: Roligt att ha en sån meriterad löpare som du som läsare. Kanske får bli lite vego-recept på sidan för att promota vegetariskt leverne.

    SvaraRadera
  6. JAAAAA! Bananpannkakor t.ex. :-)Mer vego åt folket! :-)
    Nu har jag ju inte varit här så länge och läst, och kanske du redan skrivit om det, men jag tycker det vore intressant att läsa hur du tänker kring vego-träning och varför du valt det. Själv ser jag inga som helst problem med det (har varit vego i 30 år) men nya tankar och infallsvinklar är aldrig fel!

    SvaraRadera